Sammanfattning: E-signering betyder att ett dokument skrivs under elektroniskt, och enligt artikel 25.1 i EU-förordningen eIDAS får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan enbart för att den är elektronisk. eIDAS skiljer på enkel, avancerad och kvalificerad elektronisk underskrift, och enligt Post- och telestyrelsen (PTS) finns det i dag inga lagkrav i Sverige på kvalificerade underskrifter. Nästan alla avtal ett företag skriver under går att signera digitalt, med undantag för handlingar som har formkrav i lag, till exempel testamente och köp av fast egendom. Tjänsterna skiljer sig åt i hur väl signaturen går att bevisa den dag någon ifrågasätter den.
E-signering är när någon skriver under ett dokument elektroniskt och underskriften knyts till dokumentet så att den går att kontrollera efteråt. EU-förordningen eIDAS kallar resultatet en elektronisk underskrift. Med TRUE Sign från TRUE Original förseglas det signerade dokumentet och dess fingeravtryck ankras på en blockkedja, så att vem som helst kan kontrollera avtalet gratis i TRUE Verify utan konto.
eIDAS definierar en elektronisk underskrift som ”uppgifter i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra uppgifter i elektronisk form och som används av undertecknaren för att skriva under” (artikel 3.10). Definitionen är bred med flit. En inskannad namnteckning, en kryssruta och en underskrift med BankID ryms alla i den.
Skillnaden mellan dem syns inte vid signeringen. Den syns när någon bestrider avtalet. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) skriver att en inskannad namnteckning är en enkel e-underskrift som är lätt att förfalska och inte kan knytas till undertecknaren, och rekommenderar ”en så kallad avancerad elektronisk underskrift” när kraven på säkerhet är höga.
Svenska företag skriver redan under digitalt. Enligt Bolagsverkets statistik lämnades 441 758 årsredovisningar in digitalt under 2025, mot 5 960 under 2018. Vid digital inlämning loggar en styrelseledamot eller vd in med sin e-legitimation och skriver under fastställelseintyget elektroniskt.
I dagligt tal finns ingen skillnad: e-signering, digital signering, elektronisk signatur och digital underskrift betyder alla att skriva under elektroniskt. Den juridiska termen i eIDAS är elektronisk underskrift.
Ordet digital signatur har också en teknisk betydelse. Digg använder själv ordet e-underskrift och skriver att elektronisk signatur och digital signatur ”förekommer ibland som synonymer till e-underskrift, men är också begrepp som används inom kryptologin för den teknik som används för att skapa en elektronisk underskrift”. I den meningen är en digital signatur kryptografi: ett nyckelpar och ett certifikat låser innehållet så att varje ändring går att upptäcka. De flesta seriösa tjänster använder digital signaturteknik för att skapa den elektroniska signaturen.
Ja, e-signering är juridiskt bindande i Sverige och i resten av EU. Artikel 25.1 i eIDAS säger att en elektronisk underskrift inte får underkännas enbart för att den är elektronisk, och svensk avtalsrätt kräver ingen särskild form för de flesta avtal.
Artikel 25.1 lyder:
”En elektronisk underskrift får inte förvägras rättslig verkan eller giltighet som bevis vid rättsliga förfaranden enbart på grund av att underskriften har elektronisk form eller inte uppfyller kraven för kvalificerade elektroniska underskrifter.”
Svensk avtalsrätt gör resten. ”Ett avtal uppstår när någon lämnar ett anbud och den andra parten accepterar det”, skriver Konsumentverkets Hallå konsument, och avtalet behöver inte vara skrivet med papper och penna. Formen spelar roll först när en lag säger något om en viss typ av handling.
Frågan om giltighet har nästan alltid samma svar. Den fråga som avgör en tvist är en annan: hur starkt beviset står.
eIDAS delar in signaturer i tre nivåer, och de blandas ihop även av leverantörer som borde veta bättre. Enligt PTS är alla tre elektroniska underskrifter enligt förordningen, och det som skiljer dem åt är kraven på säkerhet.
En enkel elektronisk underskrift är varje underskrift som uppfyller grunddefinitionen i artikel 3.10, till exempel ett namn i ett mejl, en kryssruta eller en inskannad namnteckning. Bevisvärdet vilar helt på vad tjänsten dokumenterar kring signeringen.
En avancerad elektronisk underskrift är en elektronisk underskrift som uppfyller de fyra kraven i artikel 26. Den ska vara unikt knuten till undertecknaren, undertecknaren ska kunna identifieras genom den, den ska skapas med uppgifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kontrollerar ensam, och den ska vara kopplad till dokumentet så att alla senare ändringar kan upptäckas. PTS skriver att det vi i dagligt tal kallar elektronisk underskrift ofta är en avancerad underskrift, ”exempelvis BankID eller Freja eID+”.
En kvalificerad elektronisk underskrift är en avancerad elektronisk underskrift som skapas med en kvalificerad anordning för underskriftframställning och bygger på ett kvalificerat certifikat (artikel 3.12). Bara den har enligt artikel 25.2 samma rättsliga verkan som en handskriven underskrift, och enligt artikel 25.3 ska den erkännas i alla medlemsländer. Sedan ändringsförordningen (EU) 2024/1183 står det i artikel 24a att en kvalificerad underskrift från ett medlemsland ska erkännas som kvalificerad i alla andra.
På engelska förkortas nivåerna. EU-kommissionen skriver AdES för avancerad och QES för kvalificerad elektronisk underskrift, och många e-signeringstjänster använder SES för den enkla och AES för den avancerade. Förkortningarna står för samma tre nivåer.
| Nivå | Förkortning | Exempel | Rättsverkan enligt eIDAS |
|---|---|---|---|
| Enkel elektronisk underskrift | SES | Ett namn i ett mejl, en kryssruta, en inskannad namnteckning | Får inte underkännas enbart för att den är elektronisk (artikel 25.1) |
| Avancerad elektronisk underskrift | AES eller AdES | BankID eller Freja eID+, enligt PTS | Som ovan, och undertecknaren kan identifieras genom underskriften (artikel 26) |
| Kvalificerad elektronisk underskrift | QES | En avancerad underskrift med kvalificerat certifikat och kvalificerad anordning | Samma rättsliga verkan som en handskriven underskrift (artikel 25.2) |
De flesta avtal klarar sig med enkel eller avancerad elektronisk underskrift. Enligt PTS finns det i dag inga lagkrav i Sverige på kvalificerade elektroniska underskrifter, och valet styrs av vad avtalet gäller och vad motparten begär.
PTS svarar rakt på frågan om den högsta nivån alltid är bäst: ”Nej, en kvalificerad elektronisk underskrift är inte alltid bättre, utan det beror på vad verksamheten har för behov”.
Kvalificerad nivå blir aktuell när motparten finns i ett land som kräver den. PTS skriver att en del EU-länder kräver kvalificerad underskrift för vissa elektroniska förfaranden, ”exempelvis för att elektroniskt kunna lämna anbud i offentliga upphandlingar”. För ett anställningsavtal i Göteborg uppstår frågan sällan.
Nästan alla dokument ett företag skriver under kan signeras digitalt: anställningsavtal, sekretessavtal, konsultavtal, offerter, aktieägaravtal, hyresavtal för lokaler, styrelseprotokoll och fullmakter. Undantagen är handlingar där en lag ställer formkrav som en e-signering inte uppfyller.
Två undantag möter de flesta. Ärvdabalken 10 kap. 1 § säger att ”Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen”, och vittnena ska vara närvarande samtidigt när testatorn skriver under. Jordabalken 4 kap. 1 § säger att köp av fast egendom sluts genom en köpehandling ”som underskrives av säljaren och köparen”.
Den andra regeln kan ändras. Utredningen Digitala fastighetsköp (SOU 2024:38) föreslog att köpehandlingen även ska kunna signeras med kvalificerad elektronisk underskrift, men i oktober 2026 har lagtexten på riksdagen.se kvar den gamla lydelsen. Är du osäker på en dokumenttyp är det en fråga för en jurist, inte för leverantören som säljer signeringen.
Ett avtal signeras digitalt genom att avsändaren laddar upp dokumentet i en tjänst för e-signering, placerar fälten och skickar en länk till varje undertecknare, som skriver under i webbläsaren på dator eller mobil. När alla har skrivit under förseglas dokumentet och skickas tillbaka till parterna med ett bevis om signeringen.
För avsändaren tar det några minuter. För mottagaren några sekunder. Avtalet blir underskrivet samma dag i stället för samma vecka.
Beviset kallas ofta signeringsbevis eller signeringskvitto. I TRUE Sign från TRUE Original heter det Proof of Signing: det följer med den förseglade PDF:en och visar vem som signerade, hur identiteten verifierades och hela händelseloggen, medan bara dokumentets fingeravtryck skrivs till blockkedjan.
E-signering gör att ett avtal blir underskrivet samma dag i stället för samma vecka, eftersom ingen behöver skriva ut, posta eller skanna papper. Efteråt går det att se vem som skrev under, när och med vilken identifiering, något en namnteckning på papper aldrig visar. Med TRUE Sign från TRUE Original går de flesta dokument från uppladdning till förseglat på under tio minuter.
För ett litet företag är tiden den största vinsten. Ingen jagar en underskrift över posten, motparten skriver under i mobilen, och avtalet ligger färdigt hos båda parter innan dagen är slut.
Vid e-signering med BankID bekräftar undertecknaren underskriften i BankID-appen, och signeringstjänsten knyter den bekräftade identiteten till dokumentet. BankID är en e-legitimation, inte en signeringstjänst. PTS formulerar skillnaden så här: ”En e-legitimation används för elektronisk legitimering, medan en betrodd tjänst används för att skriva under elektroniskt.”
Nästan alla svenska motparter har BankID. Enligt BankID:s statistik hade 99,9 procent av folkbokförda svenskar i åldern 18 till 67 år ett BankID under 2025, och BankID användes 7,9 miljarder gånger det året, identifieringar och underskrifter sammanräknade.
Rollerna är ändå skilda. Signeringstjänsten hanterar dokumentet, fälten, ordningen mellan undertecknarna och förseglingen. E-legitimationen svarar på vem som skriver under. PTS nämner BankID som exempel på en avancerad elektronisk underskrift.
Ja, ett avtal kan signeras digitalt utan BankID. Undertecknaren kan identifieras via e-post, med en engångskod via sms eller med en annan e-legitimation, till exempel Freja eID, och valet avgör hur starkt beviset blir.
E-post och länk visar att mottagaren har tillgång till en viss inkorg, vilket räcker långt mellan parter som känner varandra. En engångskod via sms lägger till något mottagaren har i handen. En e-legitimation kontrollerar identiteten mot en betrodd utgivare.
Freja eID löser en sak till: motparten utan svenska ID-handlingar. Freja beskriver sig som en statligt och EU-godkänd e-legitimation, och enligt Freja kan personer med biometriskt pass från över 170 länder och territorier registrera sig. Varje steg uppåt kostar lite friktion hos motparten, så välj nivå efter risken i avtalet.
Ett avtal för ett företag skrivs under av den eller de personer som företaget har registrerat som firmatecknare hos Bolagsverket. Bolagsverket skriver: ”Firmatecknare är den eller de personer som har rätt att skriva under i företagets namn med rättslig bindande verkan.” En ändrad firmateckning ska anmälas till Bolagsverket, så frågan om vem som fick binda företaget har ett registrerat svar.
Ett namn skrivet i en ruta går inte att slå upp i registret. En signatur med BankID, Freja eller eIDAS pekar ut en juridisk person och exakt när den skrevs, så registerkollen blir en fråga med ett svar: hade den personen firmateckningsrätt den dagen.
Skicka därför signeringslänken till en namngiven person, inte till en delad brevlåda där den som råkar öppna länken skriver under.
Ja, avtal med motparter i andra länder kan signeras elektroniskt, och inom EU gäller samma regler överallt eftersom eIDAS är en förordning som gäller direkt i alla medlemsländer. eIDAS gäller i hela EU, vilket innebär att en signatur som uppfyller förordningens krav ska godtas i alla medlemsländer, och artikel 25.3 slår uttryckligen fast att en kvalificerad signatur utfärdad i ett medlemsland ska erkännas som kvalificerad i alla andra.
Utanför EU är bilden mer splittrad. Många länder erkänner elektroniska signaturer men med egna regler, och några få dokumenttyper kräver fortfarande papper i vissa jurisdiktioner. Kontrollera vad som gäller i motpartens land vid avtal med stora belopp, och välj en tjänst där motparten kan skriva under utan svensk e-legitimation.
EU:s digitala identitetsplånbok ska låta alla privatpersoner i EU skriva under med kvalificerad elektronisk underskrift utan kostnad. Artikel 5a i eIDAS, i lydelsen efter ändringsförordningen 2024/1183, kräver att plånboken ger alla fysiska personer möjlighet att ”som utgångspunkt och kostnadsfritt underteckna med kvalificerade elektroniska underskrifter”, och medlemsländerna får begränsa den kostnadsfria användningen till icke-yrkesmässigt bruk.
I Sverige bygger Digg plånboken, och enligt Digg kommer den första versionen i december 2026. ”Vår målbild är att Sverige har en certifierad europeisk identitetsplånbok (EUDIW) på plats senast 2029”, säger Anna Ask, enhetschef på Digg. Plånboken ska enligt Digg samla handlingar som körkort, examensbevis och fullmakter. För lärosäten som utfärdar examensbevis beskriver artikeln om eIDAS-förseglade högskolediplom hur ett diplom görs redo för plånboken.
Efter signeringen ska avtalet gå att bevisa i många år, och då måste tre saker kunna visas: vem som skrev under, vad de skrev under och att innehållet inte har ändrats sedan dess. De två första löser varje seriös tjänst i signeringsögonblicket. Den tredje gäller tiden efteråt.
Här slutar de flesta leverantörer att prata, och här börjar det som betyder något. Ett bevis som bara finns i en leverantörs databas kräver att leverantören finns kvar och att loggen är orörd. Tekniken som löser det är en kryptografisk hash, ett fingeravtryck av filen. Digg beskriver samma princip för sin egen underskriftstjänst: ”Kontrollsumman är unik och om ett enda tecken ändras i handlingen så blir kontrollsumman en annan.”
Förankras fingeravtrycket dessutom i en oberoende källa går det att visa långt efteråt att exakt den filen fanns i exakt den formen vid en bestämd tidpunkt, och vem som helst kan göra kontrollen. Ett signerat avtal räcker tills någon invänder. Ett bevisbart avtal håller även då.
Välj tjänst för e-signering utifrån motparten först och funktionslistan sedan. Varje installation, konto och inloggning som krävs av den som ska skriva under är signeringar som inte blir av, och den kostnaden står aldrig i offerten. Behöver motparten ett konto för att skriva under? Inte hos de flesta tjänster.
Bestäm sedan identifieringsnivå. E-post räcker för många vardagsavtal, e-legitimation behövs där risken är högre, och en bra tjänst låter er välja per dokument i stället för att låsa hela organisationen till en nivå.
Fråga vad som händer med beviset över tid. En motpart, en revisor eller en domstol bör kunna kontrollera dokumentet utan konto hos leverantören.
Vad e-signering kostar beror på prismodellen: pris per användare och år eller månad, pris per dokument eller pris per signatur, ibland med en gratisnivå för de första dokumenten. Modellen avgör slutnotan mer än listpriset.
Per användare och månad är vanligast bland de stora leverantörerna. Pris per användare passar när några få personer skickar många avtal, pris per dokument när volymen är låg eller ojämn. Fast pris med ingående volym ligger däremellan, ofta med tillägg per dokument därutöver. Fråga innan ni jämför om identifiering med e-legitimation kostar extra, om det finns tak på antal dokument och vad det kostar att ta ut era egna avtal om ni byter leverantör. Den sista glöms nästan alltid bort.
I TRUE Sign är de tre första avtalen gratis och inget betalkort behövs, och verifieringen är gratis för den som har dokumentet. Priset är medvetet konkurrenskraftigt, för privatpersoner såväl som för företag. Alla planer finns på prissidan för TRUE Sign.
E-signering är i regel säkrare än papper, eftersom ett elektroniskt signerat dokument låses vid signeringen och får tidsstämpel och logg, medan ett pappersavtal kan ändras utan spår efter underskriften. För GDPR gäller vanliga regler: tjänsten behandlar personuppgifter för er räkning, så ni behöver ett personuppgiftsbiträdesavtal.
Ni bör också veta var uppgifterna lagras. Fyra frågor räcker långt:
Den sista är svårast att svara på och avslöjar mest om hur tjänsten är byggd.
TRUE Sign är tjänsten för e-signering från TRUE Original: du laddar upp en PDF, varje undertecknare skriver under från en egen länk utan konto och utan app, och när sista underskriften är på plats förseglar TRUE filen och ankrar dess fingeravtryck på en blockkedja. Beviset följer med dokumentet i stället för att ligga kvar i en leverantörs databas.
Den förseglade PDF:en bär ett Proof of Signing som visar vem som signerade, hur identiteten verifierades, hela händelseloggen och fingeravtrycket, en SHA 256-hash. Bara fingeravtrycket skrivs till blockkedjan, aldrig själva avtalet. Vem som helst som har filen kan kontrollera den gratis i TRUE Verify, utan konto. De flesta dokument går från uppladdning till förseglat på under tio minuter.
Undertecknarna verifierar sig med e-post, eller med BankID eller Freja eID när avtalet kräver högre säkerhet, och det verifierade namnet skrivs in i signaturloggen. Som betaltillägg finns ”Stöd för eIDAS-efterlevnad med QES” på alla planer.
TRUE Sign bygger på samma plattform som TRUE Original, som har utfärdat över 900 000 certifikat, diplom, licenser och andra dokument åt bland andra utbildnings- och kursanordnare. Ett signerat avtal kontrolleras på samma sätt som ett diplom. Mer om hur en förankring på blockkedja förhåller sig till eIDAS finns i artikeln om tidsstämplar på blockkedja.
Om TRUE en dag försvinner går den förseglade PDF:en fortfarande att kontrollera. Fingeravtrycket ligger på blockkedjan, och beviset följer med filen. Läs mer om TRUE Sign
Ja. Enligt artikel 25.1 i EU-förordningen eIDAS får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan enbart för att den är elektronisk, och svensk avtalsrätt kräver ingen särskild form för de flesta avtal. Undantagen är handlingar med formkrav i lag, till exempel testamente och köp av fast egendom.
I dagligt tal ingen: båda betyder att skriva under elektroniskt, och eIDAS kallar resultatet en elektronisk underskrift. Digital signatur är också namnet på den kryptografiska teknik som låser innehållet så att varje ändring går att upptäcka.
De flesta avtal klarar sig med enkel eller avancerad elektronisk underskrift. Enligt PTS finns det i dag inga lagkrav i Sverige på kvalificerade elektroniska underskrifter, men en del EU-länder kräver dem för vissa förfaranden, till exempel elektroniska anbud i offentliga upphandlingar.
Ja. Undertecknaren kan identifieras via e-post, med engångskod via sms eller med en annan e-legitimation som Freja eID, som går att skaffa med biometriskt pass från över 170 länder och territorier. I TRUE Sign verifierar sig undertecknaren med e-post, BankID eller Freja eID.
Handlingar med formkrav i lag, till exempel testamente, som enligt ärvdabalken ska upprättas skriftligen med två vittnen, och köpehandlingen vid köp av fast egendom enligt 4 kap. 1 § jordabalken. Utredningen SOU 2024:38 har föreslagit att köpehandlingen ska kunna signeras med kvalificerad elektronisk underskrift.
Med dokumentets kryptografiska fingeravtryck, en hash som blir en annan om ett enda tecken i filen ändras. När fingeravtrycket är förankrat i en oberoende källa, som blockkedjan i TRUE Sign, kan vem som helst göra kontrollen utan tillgång till leverantörens system.
Avsändaren laddar upp dokumentet i en tjänst för e-signering, varje undertecknare skriver under från en egen länk och identifierar sig, och dokumentet förseglas när sista underskriften är på plats. I TRUE Sign från TRUE Original ankras den förseglade filens fingeravtryck på en blockkedja och signeringsbeviset Proof of Signing följer med PDF:en, så att vem som helst kan kontrollera avtalet gratis i TRUE Verify.
Varje organisation vi arbetar med började med samma fråga. Ge oss trettio minuter så visar vi vad era egna dokument skulle vara värda.
Boka ett samtalInte säker på var du ska börja? Låt oss hjälpa till!
Betrodda av ledande organisationer världen över
